En intressant ide är ursäkten att man födds genetiskt kreativ eller ej. Vilket nästan är teoretiskt bevisat att vara helt fel. Som vi vet föds vi alla kreativa, kreativitet handlar om att ha bra kontakt med höger hjärnhalva det icke logiska tänkandets hjärndel. Som nyfödd är man nyfiken, fundersam, exeperimenterande m.m. man har full aktivitet med sin höger hjärnhalva, ju mer man vet ju mer kontakt får vi med vår vänster hjärnhalva som är logiken. En fyrkant är fyrkantig, en kopp är en kopp, ett gem är ett gem. Våra föräldrar, vår skola m.m. lär oss hur vi skall se på saker.

De ger oss oftast kommandon; Gör så här, gör inte så här m.m. allt detta impelementeras i vårt psykologiska jag. Vi kan metaforiskt kalla den vänstra delen för byråkraten och den högra för konstnären. Ju mer vi mata byråkraten ju längre avstånd tar vi från vår egna konstnär. Ju mer ens familj,vänner,lärare, morföräldrar m.m. säger åt dig vad som är rätt och fel så matar man sin byråkrat med dessa idéer.

Hur många av er som läser detta just nu tyckte det var roligt att måla med krita som 3-4åring men idag inte målar längre? Kanske du slutade måla redan som 8åring för att folk i din närhet klandrade just dig för att måla fult? Där de eller inte uppmuntrade dig när du faktiskt målade? Eller där folk ständigt klandra dig för allt du vågade göra istället för att ge dig gehör eller beröm? Varje gång du skrev en saga utifrån din egna fantasi så skall en lärare sätta betyg på denna saga. Vad händer om du skulle råka ha en lärare som inte tror på Star Wars och du själv just skulle skriva en Star Wars saga? Chansen finns ju att du får höra att du lever i en fantasivärld och kanske borde landa på jorden. Det som händer om du skulle få negativ feedback på just din fantasisaga om Star Wars är att du kanske aldrig mer skulle skriva någon för att någon sa att det är fel att göra så. Om du alltid fick höra hur kass du var, att du inte kan något, eller så fort du kunde något så blev du inte accepterad, ja då matar du din egna byråkrat med regler vad andra anser är rätt och fel och din konstnär försvinner mer och mer bort från dig. Efter flera år med ren kunskap om andras idé om vad som är rätt och fel leder tillslut att du bara förlitar dig bara på din egna byråkrat och glömmer av konstnären i dig.


Det är då du förblir en realist,det är så du kan inbilla dig själv saker som skapar ditt dåliga självförteoende och eller bra, du måste ha fakta, källor på allt. Du litar inte på nya idéer om inte flera personer kan bekräfta för dig att de är sanna eller ej. Du blir mer rädd att testa på nya ovana saker om inga andra uppmuntrar dig till dem. Du ifrågasätter din byråkrat om det är logiskt innan du våga ändra en vana. Din byråkrat lyssnar på dina vänner byråktat mer än var du lyssnar på dig själv.

Hela det kreativa tänkandet har gått över till ett sökande efter vad som är rätt och fel snarare än att han en fantasi om något man inte kan bevisa och eller ta på förrän det blivit en innovation av andra. Dvs inte din innovation.


För att återuppväcka konstnäran (skaparen) i dig måste du lära dig få kontakt med din högra hjärnhalva igen och tro på dig själv. Antar du sett i flera tecknade filmer dör personer får upp en ägel och en djävul som pratar med karaktären. Tänkt efter vad dessa två säger. Djävulen är den logiska, det är symbolen för byrokraten, ängel än den goda men även den svaga, den mest utsatta, men du vet själv när du ser på filmen att ängeln är den som har rätt men ändå vägleder man sig hellre av djävulen.

Det viktiga är att själv våga släppa sin stolthet rörande rätt och fel. Du måste börja inse att du måste våga förlora för att vinna. Du måste våga ha fel för att ha rätt m.m. Låter det ologiskt? Just det, den högra hjärnhalvan är inte logisk. Du måste våga bryta dina vanor, testa på nya saker, göra saker som någon sagt till dig är fel och eller att du kanske inte klarar av. Du kunde måla som 3-4åring men någon sa att du måla fult. Testa igen, våga måla. Måla gärna fult för att sen kunna måla fint. Börja måla en katt, blir den inte bra första gången, måla igen. Analysera och fråga dig själv varför blir den inte som jag vill? Vad kan jag göra för få det att se ut som en riktig katt? Testa att måla av den genom ett fönster så du får känna på konturerna och sen fylla i detaljerna. Lär dig känna de oregelbundnaformerna och inte de fyrkantiga eler runda logiska ting du ser i katten. Erkänn när du målar något så ser du objekten i bilden och inte formen för vad det är? Ser du ögon = Runda? Ser du öron = Trekantiga? Ser du nosen = Trekant? Ser du huvudet = Cirkel? Om du svarar jag på samtliga frågor då är du fortareande i kontakt med byråkraten. Titta noga igen, fantisera dig en katt, är kattens huvud verkligen runt? Eller det ovalt? Eller är det to m olikformat? Varför målar du det då runt när du vet att det inte är så?


Börja bli mer nyfiken, ifrågasätt mer än dömma. Säger din vän något som för dig låter orealistiskt? Gör då inte som du kanske blivit uppfostrad, dvs rätta personens idé eller syn. Ta reda på varför personen ser på saker som du inte ser det. Fråga hellre, Hur menar du då? än döm och ignorera. Lägg aldrig en ny idé eller tanke i byråkratens soptunna. Gå hem, fundera över det orealistiska din kompis pratade om. Sök på google, kolla i forum m.m. Skapa dig själv en bredare syn än tunnelseénde. Istället för se andras brister identifiera dina egna, fråga dig själv varför du har dem. Vad kommer de från? Vem skapade dem? Någon annan som sårade dig? Grundidéen med att vara kreativ är just att alltid ständigt fråga sig själv ”varför – om allt” istället för dömma och sen glömma. Utgå från dig själv men förstå att andra ser inte världen som du ser den. Har du problem med något? Fråga inte dinna vänner efter ett svar, fråga dem efter en vägledning. Svaret kan du bara själv hitta, för de har ingen aning om vem du är hur mycket du än skulle försöka förklara för dem. Ha förståelse att de inte kan förstå det du säger. Klandrar de dig så betyder det oftast att de klandrar sig själva.

Hitta balansen, samspelet som gör att ni förstår varandra. Fråga själv mer varför kompisen inte tycker som du för att förstå hur kompisen ser din bild. Kompisen kan aldrig se vörlden ur dina ögon och du världen ur kompisens. Därför är tydlighet och förståelse för era olika bild av det som sägs viktigare att förstå än de logiska ord man använder sig av få fram Intentionsdjupet. Våga vara djup. Många vågar inte vara djupa för de är innerst inne rädda att de då hittar sina egna brister, det är inte negatvit med brister, det är dem vi kan lära oss av.


Inse att du Aldrig kan skapa något nytt om du inte lär dig nya saker. Om du slutar att vara nyfiken, slutar att ta in ny information så kommer din kreativitet bara kunna hantera det du redan vet. Vet du bara gamla saker så kan du inte skapa så många nya revolutionerande saker. Väx med världen, se världen ur dina ögon och inte genom hur andra säger du skall se den. De utgår bara från hur de själva ser den.


Är dina nattliga drömmar oligiska? Inte så konstigt, för när du drömmer har du stor aktivitet med höger hjärnhalva, men i ditt medvetande kopplas den vänstra på. Hur många gånger mins du en dröm men så fort du skall sätta ord till den så försvann den?, den var där nyss du kunde känna den, tänkte nyss på den men nu är den borta? Det beror just på att bryggan mellan drömmarna (höger) och det logiska (vänster) inte är i samspel. Språket, orden, tal, fasta former är den logiska härnhalvans verktyg. Fantasin, skapandet, det holistiska det spirutuella är höger härnas verktyg.


Visningar: 549

Kommentera

Du måste vara medlem i SweNug för att lägga till kommentarer!

Gå med i SweNug

© 2018   Created by Jarle Skogheim.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor