Hej, för någon veka sedan höll jag i en presentation på Developer Summit 2010 och för SweNug i Göteborg om bla om vad som krävs för att ta sig till expertsteget efter dreyfus modellen.
Jag fick då förfrågan om jag kunde lägga in en post om just de fem stegen i dreyfus modellen och hur man kan känna igen dem hos sig själv eller andra. Why not? Så här är de.


Dreyfus Modellen
Dreyfus modellen är en abstrakt teori, dvs den går inte bevisa. Det finns
två typer av teorier de som går att bevisa, vi vet att det finns en Hjärna vi
kan bevisa det med tester. En abratkt teori kan vara själen. Vi kan inte bevisa
att det finns en själ men det låter väldigt vettigt att vi borde ha en lika så
låter dreyfus modellen väldigt vettig vad gäller att rama in personers
kunskapsnivår. Dreyfus modellen är inte som alla andra modeller där man rutar
in en persons generella kunskap utan man har en dreyfus nivå baseras på varje enskild skicklighet. Matlagning
fakturering, programmering, skidåkning m.m. har alla sin skicklighetsnivå hos
individen. Ex kan man vara expert på matlagning, nybörjare på fakturering och
avancerad nybörjare på skidåkning. Modellen togs fram under 70talet av två bröder (Bröderna Dreyfus) där de ville bygga ett AI-Program. Men för att kunna få en dator att lära sig själv ville de förstå hur männsikan utvecklades. Flera tusen testar har gjorts på chackspelare, piloter, programmerare, byggingengörer m.m. Under 1980 talet gjordes även ett test att implementera dreyfus modellen på ett sjukt hus i USA för just sjuksköteskor. Vad man kom fram till var ottroligt intressant, ett resultat man känner igen inom alla yrkesområden. Dvs vi är olika bra även om vi har samma titel eller samma roll i en organisation, men vu behandlar ins där efter.


Nybörjare (Novice)
Måste ha ha regler för kunna utföra det de vill utföra.
Inte så intresserade alltid att lära sig varför de gör som de gör.
Typiskt exempel är matlagning. Det finns de som aldrig vill bli bättre på
matlagning och nöjer sig med att följa recept, de ifrågasätter inte varför en
viss maträtt skall vara i ugnen viss antal minuter utan de bara gör som
receptet säger. Dvs man följer regler. Om X händer gör Y. Viktigt är också att veta att man kan inte förklara alla undantag, det är här oftast problem i en organisation kan uppstå.
Många okunniga överreagerar på punkter som inte har svar, istället för att de frågar sig varför vill de gärna skylla på andra.


Avancerade nybörjare (Advanced Beginners)
De vill oftast ha snabba svar på saker de vill utföra, de är inte så jätte
intresserade av att förstå helhetsbilden.
Exempel är om man skall utföra en funktion så letar man snabbt fram det API man
vill åt men bryr sig inte om vad de andra Apierna i samma klass gör. Man vill
fortfarande ha regler men man kan arbeta lite utanför dem, en avancerad
nybörjare har lite bättre förstårlse för felsökning men är ändå väldigt begränsade
då de inte bryr sig om helheten. De frågar gärna andra efter snabb hjälp och
sen är det inte så mycket mer me det. Typiska kännetecken för Avancerad nybörjare
och nybörjare är att de oftast tror sig ha mer än 10 års erfarenhet fast de i
själva verket repeterat 1 år 9 gånger. De har även oftast en omedveten okunskap
och eller en medveten okunskap. Dvs det de inte känner till har de heller inte
förståelse för att det kan finnas och de är inte så intresserade av att veta om
det kan finns något annat heller, inte förrän någon de litar på berättar för
dem att det finns. Avancerade nybörjare är de som gärna går på seminarier som
presenterar rena funktioner snarare än gå på sessioner med större djup. När de inte förstå en
session rater de den hellre än ifragasätter den. Pga omedvetande okunskapen. De
tror sig oftast redan kunna allt de behöver kunna.


Kompetenta (Competent)
När man kommit ifrån avancerade nybörjar nivån kommer man in i
kompetennivån, det är då man vill planera allt, man kan börja ta mer och mer
egna initiativ utanför grundläggande regler.Man kan se en kompetent person som
ansvarfull. Därför är det många som tror sig vara bra ledare och där andra gärna
tillsätter dem som ledare även om de kanske inte är bäst passade för det.
En kompetent person har lättare att felsöka problem pga erfarenheter och
fokuserar gärna på alla detaljer. Det är även de som gärna vill formulera och
ta fram rutiner för hur andra skall arbeta. De börjar mer tänka utanför
reglerna och börjar istället följa principer och guidelince. Du leds mer av sin
erfarnenhet än andras regler. Men en kompenent kan fortfarande ha problem med
att vara agil och förstå pattern, när och varför de skall användas, man vill
fortfarande ha vissa regler för detta, de kan inte direkt tänka själva när de
skulle passa bäst.
Kompetenta kopierar gärna redan framtagna idér och händelser.De kan inte komma
på egna.


Skicklig/Kunniga (Proficient)
Skickliga går ännu ett steg högre än kompetent, det är då de börjar tänka lite
mer utanför boxen, de har bättre förståelse och känsla när saker är rätt eller
fel, när ett design mönster passar eller inte passar in. De börjar även bli mer
agila i sitt tänkanke, dvs de har lättare att vara förändringsbara i sina
åsikter och tankar. ”There is no silver bullet. ”

Skickliga går mer på instinkt och intution, känlsa än ren fakta. De är lite som
junior experts. De tar gärna hjälp av experter. De lär sig gärna av andras
problem och analyserar det mesta. De vill veta helhetsbilden av saker och ting,
varför saker gör som de skall m.m.


Expert
Experter går mer på intution, pga deras stora erfarenhet och kraftiga agila
tänkande går de på känsla och de brukar oftast ha rätt. De vill alltid förbätreas,
dvs gjorde de något igår och skall göra det igen vill de hitta nya sätt att
göra det på för föra det mer effektivt. Dvs de nöjer sig inte med att de en gång
lyckades de vill hela tiden utveckla sitt lyckande till ännu effektivare
lyckande, på så sätt är de heller inte rädda för misslyckande. På så viskan de
också komma på egna regler och blir inte låsta till det andra experter tagit
fram för dem under expertsteget.
De vet när ett design mönster är på sin plats. Experter är de som gärna skriver
bloggar, böcker, och kommer på regler, best pracitec åt andra under dem.
Experter är inte felfria de är som alla andra, de kan också ha fel. Exempelvis
kan experter ha problem att följa vissa regler. Låter man en expert skriva
regler över en process och sen be dem följa dem kan de bli lika ineffektiva som
nybörjare. Detta för att följa regler varken är agilt eller intiuativt.
Experter använder gärna många metaforer för att förklara sin intution.
Experter inom matlagning är de som vet när maten är klar, de behöver ingen
timer,de går på känsla, de vet vilka ingredienser de kan lägga i och hur mycket
utan att följa ett recept. De är som trollkarlar för andra. Experter lever sig in i det de gör och är en del av det system de arbetar med. Därför kan experter ta saker väldigt känsligt och personligt. De fokuserar inte på detaljer utan har ett mer rellevant fokus. De har helt enkelt ett stort intentionsdjup.


Typiskt exempel, Dr House (tv serien du vet :) )
Dr House kommer in i ett rum, tittar på pationeten säger till vårdpersonalen, han har Vivid plat syndrom. Vårdtagarna gör tester kommer fram till samma resultat och frågar: hur viste du?
Dr House: jag kan inte förklara det, det kändes bara rätt...


Experter kan ha svårt att sätta ord på varför då de går på intution. Försök förklara ordet kärlek för någon så förstår du vad jag menar. Hur förklarar man kärlek så en verkligen förstår kärlek som inte upplevt det?


Enligt undersökningar så har det visat sig att experter har en 20:1-40:1
faktor. Dvs när en nybörjare eller avancerad nybörjare gör 1 funktion så kan en
expert redan gjort 20-40 st. Alt. det en nybörjare och avancerad beginner gör
på 20-40 dagar kan en expert få gjort på en dag. Intressanta inom företag är
dock att löneskillnaden bara är 10-20% mellan dessa skicklighetsnivåer.

Enligt undersökningar så finns det över 60-70% som stannar på Avancede Nybörjar
nivån och ca 2-3% experter inom varje skicklighetsområde.


Omogna företag förstår inte skillnaden på skicklighetsnivåer. Allt för många
inom en organisation ramas in efter den roll de har och inte dess skicklighet.
Dvs vad är skillnaden på en C# utvecklare vs en annan C# utvecklare i
organisationen? Ja det kan vara massor. En faktor 20:1-40:1. Samma problem har
man inom sjukvården där man ser en sjuksköterksa som en suksköterksa och inte
riktigt förstår att det kan vara stort skillnad mellan dem.


Det är också viktigt att veta att dreyfus modellen handlar inte om vem som är smartast eller snabbast utan mestadels karaktärsdrag, hur man tänker och erfarenheter. Du kan vara ottroligt snabb men ottroligt slarvig.


Lite kort… Har ni frågor är det bara att ställa dem …
Mvh Johan


Och power pointen som användes... som tar upp mkt mer men ändå :)
http://cornerstone.se/upload/Web/Downloads/DevSum2010/AdvancedBegin...

Johan Normén, LBi

Johan NorménJohan Normén jobbar på LBi (Lost boys International) som systemarkitekt och Technical Manager för några av LBi:s kunder. Han har över 13 års erfarenhet i branschen och kommer tidigare från HiQ och Dotway (numera Jayway) som .Net specialist konsult och är en av skaparna bakom Sverige störta User Group för utvecklare SweNug. Johan brinner för effektivisering, snygg kod, bra desing både grafisk och inom systemarkitektur.

Visningar: 1930

Kommentera

Du måste vara medlem i SweNug för att lägga till kommentarer!

Gå med i SweNug

Kommentar av Johan Normén den 30 Juni 2010 kl. 8.24
Ps. har du länk till videon? mkt om detta kan även hittas på www.ted.com då det som sagt inte är något speciellt nytt.. men värt att upprepa... Ds.
Kommentar av Johan Normén den 30 Juni 2010 kl. 8.23
Antar han pratade om:
1 omedveten okuskap
2 medveten okunskap
3 medveten kunskap
4 omedveten kundskap

Det är något helt annat, det är inom lärande, Dreyfus är för at se vart någon stans en person befinner sig och ovan 4 steg är intressanta steg i förståendet för hur man kan lära sig så man kan klättra upp i dreyfus.
Inga av dessa teorier är nya och inge direkta konkurrernter till dem existerar idag. Kanske för man prickat rätt eller så har inga orkat forska mer inom området utan fokuserar mer på "hur lär vi oss egentligen" det har tidigare visat sig finnas 7 olika vanor för inlärning vilket på senare tid ökar till över 9-10st.
Förr så ansåg man att det fanns tre. De som lär genom lyssa, de som lär genom att göra och de som lär genom att se. Alla dessa har man nu splittrat till sub habits typ... Mkt intressant, ju mer kunskap man får hur folk Lär sig saker ju lättare kommer det bli att lära ut rätt till rätt person. :)
Kommentar av Tomas Johansson den 30 Juni 2010 kl. 0.09
Detta inlägg påminde mig om föreläsningen "From Good To Great Developer" som jag såg förra året på JFokus 2009 (som visserligen är en Java-konferens men den här presentationen hade inte alls hade något fokus på Java, men det förekommer lite enkel kod som alla C#-utvecklare säkert förstår utan problem).

Presentationen finns inspelad på video ( ) och kan rekommenderas till alla som tyckte ovanstående var intressant.
Han pratade inte om fem steg som ovan, men däremot om bl.a. "Four stages of competence" ( )

/ Tomas
Kommentar av Johan Normén den 22 Juni 2010 kl. 12.37
Och power pointen som användes... som tar upp mkt mer men ändå :)
http://cornerstone.se/upload/Web/Downloads/DevSum2010/AdvancedBegin...

© 2018   Created by Jarle Skogheim.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor